svart på vitt

Efter varje gång man varit ute på fest, så lovar man sig själv dyrt och heligt att man aldrig mer ska dricka. Jag lovar mig själv ungefär samma sak nu, att jag aldrig mer ska träna.
Eller, jag önskar att jag kunde lova mig själv men ingenting kommer ju gratis som man säger..

Jag har så FRUKTANSVÄRT träningsvärk att jag kan faktist nästan inte gå, och det är på riktigt. Jag och emma körde ett litet styrkepass igår och idag känns det som att jag har matchat magnus samuelsson, fast såklart med mina småmuskler. FY FAASEN. Det borde faktist vara olagligt att det gör såhär ont.

Men bättre ska det faktist bli, jag har faktist bestämt mig och jag tänker icket ge mig. Jag hade tänkt shoppa loss litegrann nu, men har bestämt mig för att vänta. Det får bli min belöning tills ungefär kring jul. Och tills dess ska lite pengar sparas också, så när det väl blir dags ska jag verkligen frossa på stan. (det kommer väl ta mig ungefär två timmar, med tanke på att jag gör hela umeå city på 20 minuter i vanliga fall). Jag är med andra ord ingen shoppingtjej. Ofta avstår jag från att köpa kläder, helt enkelt för att jag är så jävla lat och inte orkar.

Gud vad svårt det är!

Som ni säkert sätt så är hälge ute på annons. Och det är så himla svårt att sälja ett djur, man har ju ett band till dom och det verkligen skär i hjärtat. Samtidigt så tycker jag att man ska inte vara dumtjurig och bara behålla för att behålla.

Så, därför kommer det hit en imorgon för att titta på honom, och vill det sig rätt så kommer hälge att bli körhäst igen:) Killen som kommer håller på med körning, altså inte trav utan typ spann osv. Kanske kan hälge bli en riktigt bra körhäst;)?

Idag har iaf varit ledigdag, och det har varit skönt. Men har jag gjort något vettigt?, nej det har jag inte. Eller jo, jag har tecknat en kapitalsparförsäkring. Typ fonder osv, fast jag tänker inte sköta dom själv haha.

Imorgon återgår jag till arbetet, och jobbar till lördag.. Mera pengar!

Det lär behövas, för jag pratade med ett företag idag om min gamla hårddisk som tappades i golvet. Tydligen så är den kaputt, så jag måste lämna in den till någon som kan återställa den. Och det kostar tydligen.. 7900:-. Och nej, det går inte att testa den i en annan dator bara, för det har vi redan provat och det funkar inte. Den är helt enkelt trasig. Men företaget jag ska lämna den till kan återställa hårddiskar som brunnit, så dom bör ju kunna fixa min också.

En sån dålig dag som vi alla har ibland

Idag är en sån dålig dag som alla människor har ibland, och i 99% utav gångerna beror det på den dagens ridpass.

Från att ha haft en hyfsad dag till att i princip hata sig själv och allt jag inte kan och inte gör, får mig att bli tokig och nu jävlar är det dags att bryta trenden!!

Såhär såg altså min pissdag ut idag: Jag stiger upp, solen skiner, termometern visar 21 grader i solen och ingen har väl klagat på det. Jag snabbkäkar en frukt till frukost (orkar inte med något annat men det är alltid något) och sedan drar jag iväg på jobbet. Jobbet fram till lunch går som smort, när jag får rast så sticker jag och käkar med johanna och levina (som var mycket trevligt). Åter till jobbet efter det, och vid nästa paus ringer reparatören som ska laga våran ugn och häll, och berättar att det bland annat är ett installationsfel. Tar detta med ro, det är ju inte hela världen. Vi får helt enkelt fixa det, och dagen fortsätter med en klackspark. Vi åker och hämtar båten som emil lämnat längre ner efter älven igår då den helt enkelt bara dog. Idag startade den utan större problem och dagen blev ännu bättre. Tillbaka till jobbet för sista dagspasset, upptäcker att lilla svalungen som vi räddade igår fortfarande lever och föräldrarna till den är däromkring och tittar till den. Den överlever nog. Ännu bättre dag!

Hem efter jobbet, middagen står på bordet. Tack för det. Efter jobbet, ner på stallet. Gör iordning hästen, allt känns frid och fröjd. Ut på ridbanan, påbörjar passet. Allt känns fint, tills det riktiga jobbet börjar. HELA JÄVLA DAGEN RASAR. Det är inte hästens fel, utan mitt fel. Jag kan helt enkelt inte rida och har inte riktigt förstått att jag har EN kropp, inte 72 kroppar med diverse tillbehör.

Dagen blir ännu värre när jag ser filmen från passet.

Ja..
Nu sitter jag här, smällsur och jävligt less. Upptäckte dessutom på filmen att jag måste ha gått upp säkert 40 kg dom senaste veckorna, det är ju riktigt illa det också. Vi har då ingen våg heller så jag kan inte kolla. Dåligt, dåligt dåååååååligt.

Så imorgon börjar mitt nya liv som ska bestå av:
1. Lära mig rida.
2. Gå ner dom 40 kilona, eller var det 400, eller kanske FYRA TON??? Vi börjar med 15 iaf så får vi se sen.

För dig som orkade läsa igenom allt: Imorgon ska jag försöka komma med ett litet roligare och uppfriskande inlägg.