Nu är han här!

Igår kom linda med washington. Det tog dock väldigt lång tid innan dom kom fram, för linda körde vilse haha. Det har gått bra för hästarna att dela hage men igår såg det lite lurt ut.. w fick som inte vara med, men i morse när jag kom så stod då w och lukas bredvid varandra längst ner i hagen.

Det är så himla roligt, och det bästa av allt är att allergimedicinen verkar fungera. Tyvärr verkar det finnas en stor nackdel med medicinen, och det är att jag blir så vansinnigt trött. Men jag var i stallet tre ggr igår, och jag nös kanske en eller två gånger, och har inte varit tät i näsan någonting. Det är ju huvudsaken!
Snart ska jag på ridklubben och kolla när marlene tränar hennes unghäst, och sen blir det nog till stallet. Funderar på att kanske ta en promenad med han idag?

Vi har tapetserat om sovrummed, eller vi har snarare bara satt upp en fondvägg. Det blev supersnyggt! Nu har vi altså hunnit med en hel del. Köket är ommålat, nytt kakel, båda toaletterna är omgjorda litegrann.. Det som är kvar nu är att göra en fondvägg i gästrummet (funderar på om en limegrön skulle funka??), och så har vi funderat litegrann på att sätta in en fototapet i vardagsrummet.. vi får se vad som blir!

Just nu så äter jag varken gi, eller särskilt nyttigt. Jag får dåligt samvete, särskilt när jag ställer mig på vågen och ser att jag gått upp två kg.. skit! Men jag får skylla mig.. Jag är så förbannat velig, ena dagen kör jag gi, och andra dagen inte. Nu måste jag ta och bestämma mig, för att hålla på såhär går inte och då kommer jag aldrig att nå mitt mål..
Grejen är den att jag vill inte gå hungrig jämt och ständigt, jag orkar inte köra nån pulverdiet för jag älskar kött, och att motionera mera orkar jag seriöst inte. Jag kan promenera en timme/dag, och sen får det vara nog. Altså enbart för att motionera. Nu kommer det ju såklart bli ridturer, promenader till stallet osv.. men ändå! Yeaaaah yeeaaah, vi får se vad det blir. Det ska iaf bort en hel del kilon till!

Aline börjar bli så stor, det är helt sjukt. Jag vill inte att tiden ska gå så fort! Nu sitter hon i hoppgunga, i gåstol och äter lite vanlig mat.. åååh.. Det är hemskt och tänka att hon kommer aldrig mer att vara sådär liten som hon var, utan det är verkligen once in a lifetime, nu blír hon bara större och större..