Det blir så uppenbart!

Idag tog jag hjälp av marlene under mitt ridpass, och det gick såå bra! Varför ska det vara så svårt att lyssna på sig själv?? Senast igår gick jag igenom samma sak med mina ridelever, och det känns alltid så lätt när man förklarar. Tills man sitter där själv, att måsta analysera sig själv och vad man själv gör är svårare än man tror.

Jag har som jag sedan tidigare vet, en tendens att hänga i innertygeln. Jag måste helt enkelt våga rida mer med mina yttre hjälper.. Och det är inte svårt, det är bara att släppa taget och planera sin ridning. Svårare än så är det ju faktist inte.. typ. När man väl sitter där i samma gamla mönster så är man inte lika kaxig haha. Därför tycker jag om att folk påpekar mig när jag rider, både positivt och negativt.

Dock så är jag av den åsikten att jag känner min häst bäst, och så är det ju bara.. Som idag t.ex, när vi skulle träna fattningar.
Marlene kom med ett förslag (som förövrigt funkar på många hästar) men inte på just min. Eller funkar och funkar, det är klart att det funkar, men varför göra det svårare när jag vet och kan ett sätt som går lättare? Marlene förklarade sin teori, jag prövade men upplevde lite mer problem än vi brukar. Då förklarar jag min teori och det funkar fint. Marlene hade absolut inga problem med det, och där tänker vi nog lika. Som sagt, varför göra det svårare än vad det faktist är?
Man måste kunna kompromissa alla tre parter, tränare, häst och ryttare:)

Vi var överens om att hälge är en häst som måste få tänka, HELA tiden. Annars blir han ofokuserad. Det märktes när vi la in skrittpauser, direkt jag försökte samla han så fick jag börja om från typ steg tre.
Men jag känner mig väldigt nöjd med dagens ridpass. Sitter precis och kollar igenom lite äldre bilder och filmer på hälge, och faktist. Vilken stor skillnad det är på min lilla plutt:)

Upp med blicken, händerna, armbågarna, slappna av, blaaaa blaaaaaa blaaaaa... Mycket jag måste jobba med, men ja.. Det kändes ändå bra :)